Okaj, här e avsnitt 4 på serien!

_______________________________________________________________________________________________________

~Del 4 - Rösten~

Jessy satte sig på sängen. Hon var fullkomligt tömd på energi. Hennes armar värkte efter allt mockande. Hon hade varit tvungen att mocka alla boxar själv eftersom ingen hade haft tid att hjälpa henne just då.
När hon satt där på sängkanten och tänkte, slogs hon av tanken att hon inte var ensam. Hon kunde nästan känna att något var fel. Plötsligt hörde hon den. Rösten. Den ekade inuti hennes huvud:

- Du har ett viktigt uppdrag. Det finns en skog flera mil härifrån som har fallit för en förbannelse. Du måste rädda skogen. Rädda den innan det är försent.

Men hur? Tänkte Jessy. Konstigt nog kände hon sig inte rädd, bara förvirrad.
Rösten svarade:

- Alla svar finns inom dig. Du kommer finna dem allt eftersom du kommer närmare skogen.

Men varför just jag? Tänkte Jessy eftersom hon förstod att hon inte behövde prata för att rösten skulle höra henne.

- För att detta uppdraget gavs till dig och du är den enda som kan slutföra det.

Men vad ska jag ta för häst? Tänkte Jessy frågande. Jag och Mirabella känner ju knappt varann än.

- Du och Mirabella har ett starkt band emellan er, starkare än du någonsin kan föreställa dig. Ni är bundna till varandra, ni behöver varandra. Ni hör ihop.

Okej, när ska jag ge mig av?

- Så fort som möjligt. För varje dag som går blir förbannelsen svårare att stoppa. Ge dig av imorgon vid gryningen, men nu ska du sova så du hinner få lite vila.

Den nästan spöklika stämningen som varit i rummet försvann. Rösten hade gett sig av. Jessy var helt yr. Men hon visste ändå vad hon skulle göra. Hennes plan skulle genomföras imorgon vid gryningen. Men nu skulle hon sova så hon skulle orka med morgondagen. Den stora dagen.